Psykiatrins historia

Grupparbeten om 2-4 personer per grupp, om gamla psykkliniker som till exempel: Långbro, Västerviks hospital, Beckomberga och Sundby.

Vad som skulle infattas i grupparbetet:

Sammanfatta Långbro i stora drag.

Mellan vilka år var verksamheten igång?

Vilka typer av diagnoser, metoder/psykofarmaka?

Vilka vårdades/arbetade där?

Annat intressant som är värt att veta....?

Tog inte med någon lunch idag eftersom jag inte åt upp min lunch igår. Blev så pass mätt av mackan jag hade med mig då, så jag gjorde på samma sätt idag plus en frukt.

Med kort presentation efter lunch. Alltid lika kul med presentationer av arbeten eftersom de flesta läser innantill vad dem skrivit så man får väldigt lite sammanhang vad som egentligen sägs.

Som det låter så var det inte stor skillnad på de olika ställena, kanske lite olika behandlingsmetoder och vilka typer av patienter som var inlagda. Mycket med sysselsättning och produktion av olika slag. Så de var nog ganska självförsörjande, fick in pengar via produktion som patienter gjorde.

Efter presentationerna så tittades det på film:

 Reflektioner: Psykofarmaka var helt vansinnig när den kom ut på marknaden, använda sig av riktiga droger för att droga ner individer med psykiska problem för att tjäna stora mängder pengar. Blev ingen större skillnad efter det bevisats att de är beroendeframkallande. (skriv mer här om mellan drogen). Gick senare över till allmänheten för att göra hemma mammor, arbetare mer fogliga och acceptera rollen dem var i. Med detta skapade man en ny marknad.

Metoder som lobotomi och elchocks terapi var ren vansinne, galet brutalt. total förstörde individers liv.

Man kan inte ha sett individer med psykologiska besvär som människor. utan som något som skulle göras medgörliga och hanterbara. Man ville mer eller mindre bara tjäna mängder med pengar på individer som mår dåligt.

Kan inte säga att det är så mycket bättre idag med "lyckopillren" som skrivs ut vid minsta tecken på depression, och läkemedelsbranschen sprutar ut nya typer av tabletter hela tiden för att tjäna pengar eftersom nya preparat kan ta ut högre eftersom dem får "monopol" på sitt läkemedel.

Om jag idag blivit deprimerad för första gången skulle jag inte tagit "lyckopiller" till en början iallafall utan att söka upp en privat Psykiatriker eller liknande att prata med, men och andra sidan när man mår dåligt så har man jävligt svårt att skaffa hjälp och hitta information.

Nä dags att åka hem får skriva en snutt till sen kasnke